torsdag 25 februari 2010













Ja, precis. LET THEM EAT CAKE. Så tänkte jag också när jag kom hem från en shoppingrunda i Kristianstad, att jag skulle äta mina dammsugare jag sparat undan.

Åh tänkte göra en lång historia längre, men jag gör den kort:
Min syster som jag varit osams med i flera dagar över en jävla gitarr hade ätit upp alla tre jag sparat (OCH märkt HELENA med över HELA paketet) jag boilade över, på riktigt. Jag låg krälandes på marken och mordhotade henne, skrek för full hals, tårarna verkligen rann som vattenfall (tänk när en mangafigur gråter)

jag vet precis vad ni tänker
1. jävla fetto, vem fan märker sina kakor?
2. vad fan spelar det för roll, köp nya?

men jag borderlinade som fan för att jag äter inte godis varje dag längre, så när jag unnar mig min favoritbakelse/kaka/fettbomb så gör jag det av hela mitt hjärta, förstår ni? Och så äter hon upp dom, alla tre, min anorexisyster slukar alla tre, fastän att hon visste om att jag var skitsur på henne över gitarren. DET faktumet, och mitt blodsockerfall fick mig att beté mig som en huligan.

det blev en rätt lång historia ändå men fattar ni smärtan mina systrar? Klart ni gör, klart ni gör..

1 kommentar:

  1. MEN ASSÅ. har man bestämt sig för att äta något gott man vet är hemma och har gått och väntat på det hela dagen blir man ANINGEN irriterad om det 'är borta när man kommer hem!

    SvaraRadera